onsdag 26 maj 2010
Uppgift 3
Uppgift 3
Det är en självklarhet att kvinnor ska få bli myndiga vid samma ålder som männen. Och vi behöver verkligen inte ha en förmyndare vid vår sida hela livet. Vi är inga hundar som behöver en ägare.
Det mesta i vårt samhälle idag är könsdominerat av männen. T.ex. lönerna och att få bättre sjukvård. För att medeciner är testade på män och anpassade efter män. Det finns en sak som är könsdominerat av kvinnor som jag kan komma på och det är krogen. Vissa krogar har högre åldersgränser för killar än vad dom har för tjejer. Plus att det alltid är lättare för tjejer att komma in på krogen.
Jag tycker det är bra att vårt samhälle idag börjar bli mer och mer jämnställt. Så en vacker dag kanske alla lever med samma villkor.
Amanda
tisdag 25 maj 2010
Uppgift 3
Kvinnan på slutet av 1800-talet var det mycket snack om att kvinnan inte hade någon röst i samhället och dom vart inte myndiga samtidigt som männen. Var du en gift kvinna vart aldrig myndig. Bara för att man är kvinna ska man väl inte behöva sämre behandlad.
Det ska inte spela någon roll vilket kön du är, alla borde få samma rättigheter här i världen. Kvinnan borde ju få vara med och röst och bestämma hur det ska se och styras i samhället. Det ska väl inte bara vara männens uppgift. Eftersom vi alla bor i samma samhälle, ska alla få vara med att rösta om hur det ska vara.
Jennifer
måndag 24 maj 2010
Upggift 3 - Victoria
Ända fram till 1919 hade inga kvinnor rätt att rösta i Sverige. Jag ser ingen anledning till att kvinnor inte ska ha rätt att rösta. Könet säger inte om en människa har bra eller dåliga idéer om hur ett samhälle ska styras, det skiljer från person till person.
Jag tror att kvinnan inte haft rösträtt för en simpel anledning, mannen har varit rädd. Nu försöker jag inte dra alla över ett sträck, men jag tror att de som kom på denna lag hade en rädsla för att kvinnor skulle ta makt och då förstöra det manliga maktväldet.
Kvinnor har lika stor rätt att bestämma i ett samhälle som en man har. Den största, enligt mig, anledning till att de inte alltid har fått göra det ligger i männens rädsla för kvinnans intelligens.
Victoria Claesson
torsdag 20 maj 2010
Kvinnans rätt att rösta
Emma Jonsson
tisdag 18 maj 2010
Uppgift 2 - Kära dagbok
Här slutar hennes inlägg, och det var det sista inlägget i hennes dagbok. Jag undrar ifall hon någonsin publicerade någon bok, självklart under pseudonym i så fall. Kanske är hon en av de stora författarna som har gjort dagens samhälle till de det är idag. För visst påverkar litteraturen samhället?
Jag undrar egentligen hur mycket av det som hände då inom litteraturen har påverkat så vi fått det samhälle som vi har idag. De skrev på ett verklighetstroget sätt och förskönade inte, vilket gjorde att de skrev om saker så som äktenskapsbrott. Jag tror att det har hjälp utvecklingen med att allt inte behöver vara så perfekt längre, man har insett att folk faktiskt gör fel. Man började också skriva om att en människa inte bara var ond eller god, de kunde vara både och. Vilket jag tror kan ha gjort att man såg människan på ett annat sätt, man såg inte bara de onda och de goda, man kunde kanske se att även om någon gjort en dålig handling så kunde människan fortfarande göra något gott.
Att skriva framtidsutopier blev också populärt. Jag tror att det har hjälp samhället att utvecklas. Ett samhälle utan drömmar framåt står bara och trampar vatten, medan ett samhälle i strävan och längtan, för att se vad som finns bortom vardagens eviga tjat, utvecklas snabbare.
Kvinnor på slutet av 1800-talet
Jennifer
Uppgift 2
Uppgift 1
måndag 17 maj 2010
Synd, uppgift 3
Vad var det som bestämde att kvinnorna skulle vara omyndiga? Trodde man att kvinnan inte var tillräckligt självständig? Att hon behövde en man vid sin sida för att klara av vardagen? Jag tror faktiskt att det var tvärtom. I många fall var nog mannen mer som en börda än ett stöd. Med tanke på att kvinnan var den som tog hand om hemmet, var väl hon den som var mest kapabel till att även ta hand om sig själv.
Kvinnorna skulle kunna ta hand om sig själva mycket väl, men i ett samhälle där kvinnan var förtryckt och underlägsen, förstod man nog inte bättre. Man hade aldrig sett någon som stod upp för sig själv och sina åsikter, och de som faktiskt gjorde uppror var rebelliska och någon man skulle undvika. Om de skulle se hur världen såg ut idag skulle de nog tycka att kvinnorna var väldigt konstiga, och de skulle nog inte förstå hur vi klarar oss så bra.
Jag kan förstå att myndighetsåldern var högre på den tiden, men varför kvinnornas ålder var högre förstår jag inte. Om det fanns en logisk förklaring till detta skulle väl lagen gälla än idag.
Michelle D. Jobe
Kvinnans rätt att rösta
Anna
En kvinnas tanke under 1800-talet
Anna
Pyrrhusseger
Anna Hp3
Jag tror att kvinnorna under den här tiden kände sig väldigt underlägsna och fast i sitt hem.
När sedan männen började protestera mot den politiska makten och deras arbetsförhållanden så tror jag kvinnorna blev glada och tänkte att då kan väl vi också protestera. Så kvinnorna började då att proterstera för ökade rättigheter och kämpade framförallt för rösträtten. Dom lyckades bra för år 1921 fick även kvinnorna rätt till sin röst. 1884 blev även män och kvinnor myndiga vid samma ålder, med undantag för att gifta kvinnor fortfarnde ansågs som omyndiga.
Amanda
Uppgift 2
Från en början kommer jag från en familj som hade det bra ställt med pengar. Men när jag var 18 år gifte jag mig med min man. Han var häradshövding och hade där med väldigt hög status. Men inte lika bra ställt med pengar. På den här tiden när man gifte sig var det mannen som ägde pengarna även om de kom från kvinnans familj och om jag nu skulle vilja skilja mig skulle jag inte ha någon rätt till pengarna längre utan stå där utfattig.
Till en början var vårat äktenskap bra, vi hade ett stort fint hus och levde lyckliga tillsammans. Men efter tag började han vara frånvarande och jag blev allt mer ensam i vårt stora hus om dagarna, ibland även om nätterna och in på morgonen. När han kom hem var han glad, inte full utan bara glad. Varför blev jag aldrig medbjuden?
När man har så mycket tid för sig själv som jag har så hinner man tänka väldigt mycket. Är jag lycklig med mitt liv? ja... jag har ju ett stort hus, en man som försörjer mig och...vad har jag mer egentligen? Hur hade mitt liv varit om jag arbetade 6 dagar i veckan, 12 timmar om dagen. Då hade jag åtminstonde varit sysselsatt. Det kanske hade vart bättre så. Kan pengar verkligen göra mig lycklig? Jag har ju ändå ingen rätt till dem eller till mitt liv som det är nu på 1800-talet.
Emma Jonsson
Under 1800-talet var Sverige mansdominerat och kvinnorna fick tillgång till rösträtt långt efter männen. Jag tycker det är ganska konstigt eftersom man har kommit fram till att kvinnors utveckling ligger före männen.
I dag har mannen fortfarande en större roll i samhället än kvinnan, men vi är påväg mot bättre tider där det är mer jämställt mellan kvinnor och män.
Jag kan inte låta bli att tänka vad mannen gör så mycket bättre än kvinnan? Varför fick mannen rösträtt före kvinnan? Jag tror att en stor anledning var att männen jobbade och försörjde familjen och därför gjorde dom till "den högre" personen. Att det var mannen som bestämde i en familj. Idag är det, tycker jag, mycket mer jämställt på den punkten. I vissa familjer tror jag till och med att det är kvinnan som bestämmer mer än mannen.
Idag har vi större kunskap om kvinnan och mannen och det gör att vi har ett mer jämställt samhälle. På 1800-talet såg man det i stort sett bara som att mannen var större och starkare än kvinnan och det gjorde att det var mannen som var "den högre" personen och som skulle bestämma.
Madelene
söndag 16 maj 2010
Höstdagar - uppgift 1
Skriven av Stella Kleve
Knut Knutssons dagbok hittades på en auktion i Wien, och det är dess innehåll som berättelsen Höstdagar handlar om.
Knut Knutsson från Östanmo var ett föräldralöst bondebarn som blev omhändertagen av prästen i den lokala församlingen.
Vid tio års ålder skickades han till en latinskola och när han kom tillbaka var han en fin herre som inte längre brydde sig om en gammal bondgård.
Knutsson blir olyckligt kär i Franciska som ska gifta sig med jägmästaren.
Historien kretsar kring Knutssons olyckliga kärlek och lidande till kvinnan i hans drömmar.
Redan efter några rader får man sitt första intryck om hur man såg kvinnan och mannens ställning och styrka. Man får läsa hur Knut Knutssons pappa blev brutalt ihjälsparkad av en häst fem månader innan Knut föddes, och hur hans mamma efter den dagen aldrig fick sitt förnuft tillbaka och dog då hon födde Knut. Jag får intrycket av att mannen är stark och kvinnan är svag, och så fortföljer det genom hela texten.
Franciska som Knut Knutsson förälskat sig i beskrivs som en liten skygg varelse med ett osäkert leende och stora oskyldiga ögon.
Nedan följer två exempel ur texten som jag tycker beskriver hur kvinnan ses som svagare och oskyldigare än mannen:
"...bara jag tänker på dessa blåvioletta ögon, skygga och bedrövade till döds som hos en skjuten råkilling, på detta mjuka gulliga silverhår, som liknar fjunet av en ängstistel, på denna smidiga, vita kropp..."
"Nå mitt lamm! Tycker du om den baggen, så skall du allt få gå fri för mig. Men kom ihåg, att jag är en varg, och möter jag dig, så sparar jag dig icke. Ty jag hungrar efter dig, förstår du, efter ditt vita kött och ditt röda blod, efter din svala, slingrande famntag och fuktiga skälvande kyssar."
När det är något förfärligt som har hänt beskrivs mannens känslor som brinnande, hårda och starka, medan han förklarar att Franciska måste ha känt oro, bedrövelse och matthet. Vilket jag ser som ännu ett tecken på att kvinnan är den svagare i samhället.
Knutsson beskriver hur Franciska måste vara rädd för honom efter alla stygga historier som hon måste ha hört om honom "Herregud, din lilla stackare!- de har allt berättat dig några bra stygga historier om mig. Inte sant?", ännu en gång kvinnan rädd och svag, mannen stor och stark.
Berättelsen är skriven så att det får låta som om det är mannen som bestämmer vem kvinnan ska älska. Knutsson funderar en gång på att ingå en bytes handel då han ska byta till sig Franciskan, men han ångrar sig då han bestämmer sig för att han kan få henne utan byteshandel.
Knut skriver flera gånger hur han lätt kan övervinna henne och att anledningen till att hon inte agerat är för att hon är kvinna och därmed rädd för en stor stark man.
Genom berättelsen berättar Knutsson om hur han pratar med Franciskan, hur han gör sitt bästa för att framstå som en bra man i hennes ögon. En gång nämner han att hon är tystlåten och en ända gång nämns det att hon pratar. Liksom kvinnoidealet på den tiden verkar han njuta av hennes tystnad, så att han får prata mer om sig själv.
Jag skulle sammanfatta textens kvinnosyn med att kvinnan är svag, tystlåten, oskyldig, inte får bestämma över sig själv och är ett lätt byte för mannen, då kvinnan saknar både list och styrka.
Jag tycker att Höstdagar matchar väldigt bra överränns med det jag har läst om hur kvinnosynen var under realismen.
Skillnaden från detta årtal till dagens samhälle är drastiskt, men fortfarande inte perfekt.
Victoria Claesson
onsdag 12 maj 2010
Uppgift 3
Godkänt
Du gör en tillfredsställande novellsammanfattning med reflektion.
Du kan utifrån det du läst dra egna slutsatser.
Faktan du grundar dina slutsatser på måste vara historiskt korrekta.
Du diskuterar bärande tankar i texten.
Väl godkänt
Du kopplar din novell till författarinnornas och kvinnans situation på 1800-talet.
Du analyserar och tolkar självständigt din litterära text.
Mycket väl godkänt
Du diskuterar litteraturens eventuella påverkan på samhällsutvecklingen under 1800- och början av 1900-talet.
Synd, uppgift 2
Att kvinnorna tidigare inte var myndiga är ju bara helt absurt. Att man först hade sin far som förmyndare och att titeln sedan gick över till mannen är något som aldrig skulle fungera i dagens samhälle. Idag är ju kvinnorna mer självständiga.
Man förstod inte hur stor roll kvinnan faktiskt hade. Det var inte förrän år 1827 som vetenskapen upplyste om att det var kvinnan som skapade liv. Man trodde att det endast var mannen som stod för nytt liv, tills man upptäckte det kvinnliga ägget. Hur man kunde leva utan vetskapen att kvinnan var den största delen i ett nytt liv är för mig oförståeligt.
Vad de nog inte förstod var att det var kvinnan som fick mannens liv att fungera och att deras livsstil blev som en grund för följande generationer. Ännu idag ser många kvinnan som den som är i hemmet. Hon tar hand om mat, hus och barn. Ännu idag är kvinnan ofta i minoritet, och många förstår inte att det faktiskt är hon som får det mesta att fungera.
Michelle D. Jobe
Jag växte upp under slutet av 1800-talet. I ett litet hus vid utkanten av en större stad bodde min far, mor och jag. Man tänker kanske då att jag var barnet som hade det mesta. Att jag fick den tid jag behövde av mina föräldrar. Det stämde till en viss del. Jag spenderade större delen av dagarna med min mor i hemmet. Min far var den som försörjde familjen. Han la ner mycket tid på jobbet och om jag inte minns helt fel så trivdes han med det. Det gjorde att vi inte hade någon större kontakt med varandra men ändå hade han en tanke om hur mitt liv skulle se ut.
Han var nöjd med att jag hjälpte min mor med hushållet under dagarna. Det gjorde att hon inte behövde känna sig så ensam när han var på jobbet. Det var vad jag ägnade mig åt i större delen av mitt liv, att hjälpa mor där hemma.
När jag blev äldre blev jag bortlovad till en man. Min far ville inte se mig ensam och han var den som hade försörjt mig under min uppväxt så jag sa inte emot till äktenskapet.
Nu när jag sitter här idag, sköter fortfarande hushållet i min mans hus, börjar jag fundera. Fundera på om jag skulle ha gått emot min fars vilja och levt det liv jag drömde om. Att få vara fri, träffa de människor jag ville, besöka de olika platser i världen som finns. Jag ska kanske vara glad att jag har en trygghet här i mitt nya hem, med en man som tar hand om mig. Men mer? Finns det något mer?
Madelene
tisdag 11 maj 2010
Det var inte heller någon tanke på hur utsliten man blir av att sitta vid en symaskin 10 timmar i sträck i ett rum fullt med rasslande saxar och massa andra symaskiner.
Hennes största önskan var att få pengar över att köpa saker till sina barn. Julklappar.
Jag tror att författarinnan skrev den här för att visa hur dåligt det var att vara fattig kvinna under 1800-talet. Hur mycket man sliter och ändå har man inte råd med det man vill.
Sen fanns det även vissa kvinnor som inte jobbade så mycket men ändå hade råd med det dom ville bara för dom hade föts i en rik familj. Det var lite slumpen som avgjorde om man blev rik eller fattig beroende i vilken samhällsklass man föddes i.
Amanda
Aurore Bunge 2
av Alfhild Agrell
Jag har läst en novell skriven av Alfhild Agrell.
Novellen utspelar sig under 1800-talet och
handlar om en ung kvinna, närmare bestämt
en kvinna i 18års åldern. Hon har vuxit upp i
en familj som har bra ställt med pengar. I tidig
ålder träffar hon en äldre man som hon sedan
gifter sig med. Eller var det han som gifte sig
med hennes pengar? Han själv hade inte de
pengar som hon hade men han var högtställd
som Häradshövding.
Till en början kändes äktenskapet säkert bra men
efter ett tag tröttnade hon på att sin man alltid skulle
vara ute och ränna. Om det inte var fina middagar han
skulle på så var han ute och drack med sina vänner.
Tidigt på morgonen dök han alltid upp, han var inte
full bara glad. Hon blev aldrig medbjuden.
Själv satt hon hemma framför brasan och tänkte på
hur hennes liv egentligen var.. Hon började fundera
på om hon verkligen skulle tollerera att hennes man
fängslade in henne i deras äktenskap. Var det tillåtet
att begära skiljsmässa? Hur skulle hon lägga upp det?
Vad skulle hända efteråt? När man ingår i ett äktenskap
på denna tid blev de mannen som "ägde" pengarna och
om hon då skulle sklija sig skulle hon bli utan pengar, fattig.
Samhället skulle förmodligen se henne som en skam och
vem skulle försörja henne då? Hennes pappa?
Hon hade gift sig och lovat att vara med honom tills döden
skulle skilja de åt.
Emma
Bikten av Augusta Braunerhielm
söndag 9 maj 2010
Ur mörkret av Victoria Benedictsson
Jag läste novellen Ur mörkret.
Man får läsa om en kvinna som berättar om sin uppväxt för en man. Hur hennes mamma lämnade flickan och fadern till att klara sig själva. Fadern hade aldrig haft en särskilt positiv syn på kvinnor och ville därför inte se sitt eget barn som en kvinna. Han fostrade henne till att uppföra sig som en pojke. Hon red i en karlsadel på hästen, använde svordommar och ville ofta bevisa att hon var starkare än andra.
Men med åren började man inse att hon inte var någon pojke. Den första gången hon började tvivla på sig själv var när hon och hennes far var på en ridtur. Fadern hoppade över en bäck med hästen men flickans häst tvärstannade och vägrade hoppa över. Detta gjorde att fadern tog tag i flickans arm och sa "du är rädd". Sedan vände han och gick. Enligt fadern är det en dålig egenskap att vara rädd och det kopplas till kvinnor.
Flickan började inse att hon inte längre kunde bete sig som en pojke, hon var ju inte det. Människor hade en konstig syn på henne och hon förstod att hennes far var rädd för att se henne som en kvinna. Hon hade många gånger hört hennes far prata med sina vänner om hur han såg på kvinnofolket. Att kvinnor bara var en varelse. dom fanns till att glädja sin man och sin familj och sköta hushållet.
Vid 13-års ålder får flickan en styvmor. En vacker sådan men inte mer än så. Fadern får äntligen den son han alltid velat ha och det hålls stora fester för barnet. Fadern låter styvmodern gå på baler och flickan inser att fadern inte egentligen känner något för styvmodern. Flickan har växt upp med att se ner på kvinnor och kan därför se genom sin fars ögon.
Hon blir ensam eftersom hon ser ner på sig själv. Det är så hon blivit uppfostrad. Fadern låter gifta bort flickan tillslut eftersom han inte vill att hon ska leva själv. Flickan säger inte emot, det är så hon blivit uppfostrad.
Jag tycker att novellen var intressan men ganska svår att förstå. Det används gammal svenska eller hur man ska förklara det.
Jag tror att det var så på den tiden att kvinnor inte hade så mycket att säga till om och att alla fäders dröm var att få en pojke. Det var nog lätt att män såg ner på kvinnor och att det även var stor skillnad på hur en flicka och en pojke växte upp. Flickor skulle sköta hushållssysslor och pojkar skulle vara starka och jobba med tyngre saker.
I novellen berättar kvinnan om hur hon började se ner på sig själv. Antagligen var det nog så att fadern hade ingen bra syn av kvinnor och det tog flickan efter. Jag tror att pojkar tog efter mer av fadenr och flickor från modern. Kanske är det så även idag.
Pojkar fick inte vara rädda heller. Det var ju så allting startade med att flickan började tvivla på sig själv. Fadern insåg att hon var rädd. Då vände han henne ryggen. han ville inte inse att hon var en flicka.
Madelene
fredag 7 maj 2010
Aurore Bung
onsdag 5 maj 2010
Uppgiften
Uppgifter till svenskt 1800-tal och de kvinnliga författarna
Novellen: Läs den novell du fått.
1. Skriv ett blogginlägg där du reflekterar över novellen.
Du får reflektera fritt men ska få med vilka kvinno- och samhällsfrågor som eventuellt tas upp i novellen.
2. Skriv ett blogginlägg där du reflekterar över hur det var att vara kvinna under slutet av 1800-talet.
Formen är fri: du kan skriva det i jag-form eller i tredje person, som en insändare eller som ett dagboksinlägg, dåtid eller nutid – du väljer själv! Det viktigaste är att du får med det du tycker är viktigt och att du visar att du vet vad som hände i Sverige under slutet av 1800-talet.
3. Skriv ett blogginlägg där du argumenterar för kvinnans rösträtt eller kvinnans rätt att bli myndig vid samma ålder som männen.
OBS! Allas inlägg ska vara kommenterade av någon annan klasskompis. Viktigt att skriva under med namn.
Inlämning: onsdag 12 maj (v.19)
Vem läser vad?
Sandra läser Aurora Bunge
Jennifer läser Bikten
Amanda läser Intet att giva
Anna läser Pyrrhussegrar
Hanna läser Mässling
Emma läser Skymning
Madelene läser Ur Mörkret
Michelle läser Synd
Jessica läser Träldom
Victoria läser Höstdagar
Viktiga årtal och händelser för 1800-talets kvinnor (Sverige)
Juridiskt - nya lagar som förbättrade kvinnornas situation
1845 Kvinnor får samma arvsrätt som män (tidigare har egendom och kapital gått från män till män)
1858 Ogifta kvinnor får bli myndiga vid 25 års ålder - männen blir myndiga vid 21 års ålder
1862 Kvinnor får kommunal rösträtt - om hon var myndig och betalade kommunalskatt
1863 Ogifta kvinnor blir myndiga vid 25 års ålder.
1884 Förbud mot att aga sin fru.
1874 Kvinnan får rätt att skriva äktenskapsförord.
1884 Kvinnans myndighetsålder sänks till 21, samma som mannens
1892 Den lägsta åldern för giftemål för kvinnor höjs från 15 till 17.
1919 Kvinnlig rösträtt införs och träder i kraft vid valet 1921.
1920 Gifta kvinnor myndigförklaras.
1950 Båda föräldrarna målsmän till barnen.
1965 Förbud mot våldtäkt inom äktenskapet.
Utbildning och arbetsmarknad
En av 1800-talets stora kvinnofrågor var kvinnans rätt till utbildning.
1786 Den första skolan för flickor grundas i Göteborg.
1870 får kvinnor rätt att ta studentexamen och att utbilda sig till privatläkare
1873 får kvinnor rätt att ta alla akademiska examen utom teologisk och högre juridisk. Det betydde dock inte att hon kunde ta jobb som det sedan. Först 1920 fick kvinnor tillträde till alla de jobb som krävde akademisk examen - utom präst.
1926 öppnas läroverken (som dåtidens gymnasium) för flickor
1880 fanns ca 1,6 miljoner kvinnor över 15 i Sverige. Av dessa arbetade ca 30 % utanför hemmet, 45 % var gifta och arbetade inte och 25 % var varken gifta eller arbetade (änkor, ogifta hemmadöttrar, skolelever och fattighjon).
1880 var 0,6 % av alla kvinnor akademiker eller arbetade som tjänstemän.
Vetenskapliga upptäckter
1827 upptäcks det kvinnliga ägget som innebar att föreställningen om att mannen ensam skapar liv inte längre höll.
I ett brev som August Strindberg 1889 skriver till sin författarkollega Ola Hansson kan man se hur upprörd denna upptäckt gjorde många män. Han skriver:
"Kvinnokonferensen i Paris! En kvinnlig läkare talar om den manliga och kvinnliga anatomins överensstämmelser! Jämför testiklarna med livmodern och äggstocken. Ägget det passiva med det aktiva sädesdjuret. O åsninnor!
(omskrivet till modernare svenska)
Äktenskap
Antalet äktenskap sjönk under 1800-talet och de som gifte sig gjorde det allt senare. 1870 var endast 27 % av Stockholms kvinnor i åldern 25-30 gifta.
Man ansåg att männen skulle kunna försörja en familj när han gifte sig. Mannen skulle alltså först göra karriär vilket gjorde att det drog ut på tiden.
Det fanns fler kvinnor än män i Stockholm på den här tiden. Detta eftersom fler män emigrerade och fler kvinnor flyttade in till staden. Det gjorde att det var svårare att hitta en make/a.
Synd, uppgift 1
En annan del i novellen är en del där kvinnans pappa är med. Mamman är borta och pappan blir väldigt orolig. Dottern hoppas att även hon får en man, som efter tjugo års äktenskap är så rädd och öm mot henne, som pappan är mot mamman.
Den delen förvånade mig, för det skiljer sig från hur jag tidigare uppfattat männen på den tiden. Det var en mer känslig sida av mannen, vilket jag tyckte var kul att se.
Jag förstod inte riktigt poängen med novellen, men från min sida såg det ut som att kvinnan i hela sitt liv varit positiv, och nu, så fort hon stötte på motgångar, rasade hela hennes värld.
Michelle D. Jobe
Naturalismen - den litterära genren
Människan ansågs vara förutbestämda av sitt arv (genom sina gener) och miljö (omgivningen). Naturalisterna började med att tänka ut sina karaktärers miljö och arv och kunde sedan se hur de skulle utvecklas.
När du läser romaner eller noveller från den här tiden kan är det svårt att avgöra om det är en realistisk eller en naturalistisk roman. Skillnaden mellan dem är att naturalismen är lite mer av det som realismen är.
Länk till noveller
Här är en länk till boken som era noveller kommer ifrån. Så om ni skulle tappa bort den är det bara att skriva ut en ny (tänk på att välja de sidor ni vill skriva ut så att ni inte skriver ut hela boken).
http://www.kvinfo.su.se/centrum/Medarbetare%20-%20presentationer/birgitta%20presentation-filer/Synd%20som%20pdfversion.pdf
/Emelie
Realismen och naturalismen - Samhället och kvinnans situation i Sverige
Här kommer den historiska bakgrunden till realismen och naturalismen som jag tog upp på lektionen den 5/5. Den kommer vara till er hjälp när ni skriver era blogginlägg så läs gärna igenom texten. Även ni som var med på lektionen kan ha nytta att titta igenom texten eftersom jag har lagt till lite som kan vara av nytta.
Hälsningar
Jocke
Realismen och naturalismen - Samhället och kvinnans situation i Sverige
Samhället
Realismen pågick samtidigt som industrialiseringen i Europa, 1800-talet – 1900-talets början (I Sverige från c:a 1870). Industrialiseringen kännetecknas av att många lämnade jordbruket och gav sig in till städer för att jobba där fabrikerna byggdes. Andra bosatte sig i brukssamhällen där man arbetade i exempelvis gruvor. I städerna uppstod nya samhällsklasser. Den stora gruppen av stadsborna kom att tillhöra arbetarklassen. Andra som gjorde karriär som exempelvis läkare, lärare, inom handeln osv. kom att tillhöra borgarklassen. Det var från borgarklassen som de stora författarna kom ifrån.
Arbetarna levde vid den här tiden ett ganska tufft liv. Arbetsdagarna var långa, lönerna låga och de saknade många av de rättigheter på arbetsplatsen som vi har idag. Till följd av detta började arbetarklassen organisera sig för att kämpa för bättre arbetsförhållanden och protestera mot den politiska makten. Tillsammans med dessa började även kvinnor kämpa för ökade rättigheter. Detta kom att bli början på den demokratiseringsprocess som pågick under 1800-talets senare del och långt in på 1900-talet.
Familjen
Det nya livet i städerna innebar en hel del förändringar för familjen och inte minst kvinnan. Tidigare hade männen och kvinnorna arbetat mer tillsammans ute på landsbygden. I städerna kom detta liv att ändras. Av praktiska skäl uppstod en ny idealbild för hur familjen skulle se ut. Den gick ut på att mannen arbetade och försörjde familjen medan kvinnan var hemma och tog hand om hushållet och barnen. Detta avspeglade sig i den tidens barnuppfostran som gick ut på att fostra pojkar och flickor in i olika könsroller. Kvinnan kom på så sätt att bli starkt knuten till hemmet. Hon fick dessutom sällan uppskattning för det arbete hon utförde där.
Även bland de rikare familjerna i samhället (borgarklassen), där man kanske hade råd med tjänstefolk, blev kvinnan knuten till hemmet. Deras tillvaro kom att bli ganska händelselös och tråkig. Man kan fråga sig varför de inte gick ut och arbetade de med när de inte hade samma funktion i hemmet. Det beror på att kvinnor inte tilläts jobba med vissa yrken och kvinnligt arbete skulle strida den idealbild jag tidigare nämnt.
Kvinnor och män
Kvinnan vid den här tiden sågs inte som någon självständig varelse. En kvinna var hela tiden beroende av en förmyndare, målsman, eftersom hon inte ansågs vara myndig. När hon växte upp och var ung hade hon sin far som förmyndare. Efter att hon gift sig blev hennes man förmyndare.
Som man alltid sett på familjen innan så ansåg man fortfarande att familjen var en enhet. Den enskilde individen inom familjen var mindre betydelsefull. Fadern var familjens överhuvud och talesman.
Kvinnor hade därför ingen rösträtt i val till riksdagen.
Kvinnoideal
Inom den tidens överklass, borgligheten, var ideal något mycket viktigt. Kvinnor och män förväntades alltså vara på ett visst sätt. Mannen skulle vara familjens försörjare och kvinna skulle ta hand om hemmet som jag tidigare tagit upp. Utöver detta hade kvinnor fler krav på sig. Hon skulle först och främst vara på sådant sätt att hennes man var nöjd med henne. En önskvärd kvinna skulle bl.a. vara tystlåten, vacker och känslosam. Hon skulle även visa att hon var beroende av sin man genom att visa sig svag fysisk och psykiskt. Det var därför inte helt ovanligt att kvinnor låg i sjuksäng eller låtsades drabbas av svimningsanfall utan någon vidare anledning. Att ägna sig åt studier ansågs inte vara kvinnligt. Det fanns till och med läkare som menade att kvinnor kunde bli sterila om de använde intellektet för mycket eftersom det ansågs vara en manlig syssla.
Kvinnliga författare skrev därför ofta under pseudonym, ett påhittat namn som var manligt för att få sina böcker utgivna. Det var också ett sätt att undvika att familjen namn smutskastades om boken fick kritik.
Kvinnor som gör karriär
Det var inte alla kvinnor som gifte sig och dessa började istället söka sig till olika yrken som var öppna för kvinnor, exempelvis läraryrket. Flera valde även att studera vilket gjorde att vi började få många fler utbildade kvinnor än tidigare. Det var ofta dessa utbildade kvinnor som kämpade inom kvinnorörelsen eller blev författarinnor. I de lägre samhällsklasserna blev det allt vanligare att kvinnor prostituerade sig för att tjäna pengar.
Kvinnorörelser
På 1800-talet hade en grupp kvinnor i England som kallade sig suffragetterna, rödstrumporna, våldsamt kämpat för kvinnans rättigheter. Dessa tillsammans med arbetarrörelsen kom att inspirera kvinnor i Sverige att kämpa för kvinnors rättigheter här. Tack vare dessa infördes allmän rösträtt för män 1909 och sedan även för kvinnor 1921.
Sedligheten
Att leva sedligt kan översättas med att leva moralisk och anständigt. Under 1800-talet då fler bosatte sig i städer ökade även prostitutionen. Det var inte förbjudet men ansågs ändå oanständigt och strida mot sedligheten i samhället. Dessutom upptäckte man könssjukdomen syfilis som gjorde att prostituerade var tvungna att göra regelbundna läkarundersökningar. Texter som handlade om sex, mänskliga drifter och begär började komma vid den här tiden men de förbjöds. Även preventivmedel kom och förbjöds på 1800-talet. Så länge som in på 1930-talet var det förbjudet att tala offentligt om preventivmedel.
Allt detta gjorde att en debatt om sedligheten dök upp i samhället. Man ville tysta ned allt som hade med sexuallitet att göra. Det gjorde bl.a. att sjukdomar som syfilis ofta kallades mässling när en läkare upptäckte det hos en kvinna så att ingen skulle veta att mannen i familjen bar denna ”skamliga” sjukdom.
För den som vill ha exempel på en svensk författarinna som levde ett typiskt borgligt liv kan ni läsa om Fredrika Bremer. http://sv.wikipedia.org/wiki/Fredrika_Bremer
Lycka till med skrivandet!
/ Jocke
Realismen - den litterära genren
Realisterna beskrev samhälle, miljö och människor på ett verklighetstroget sätt. De ville beskriva verkligheten så ”som den är”, utan att göra den finare än vad det var.
Förändringarna i samhället, så som industrialiseringen och urbaniseringen (att människor flyttade från landet och jordbruket in till städerna och fabrikerna), gjorde att det fanns nya miljöer att beskriva som inte hade funnits med i litteraturen förut, t.ex. storstaden, slummen.
I sökandet efter nya miljöer att skriva om började författarna också att intressera sig för att skildra vardagen och dess människor. Eftersom realisterna inte förskönade skrev de om sådant i vardagen som tidigare inte hade ansetts lämpligt att skriva om, t.ex. äktenskapsbrott, mänskliga drifter och begär. Det ledde till att många romaner väckte stor skandal.
Under den här tiden började också fler och fler kvinnor skriva och läsa romaner. Dessa romaner handlade ofta om borgarklassens kvinnors vardag. De var romaner skrivna av kvinnor, om kvinnor och för kvinnor. Under slutet av 1800-talet blir borgarklassens kvinna den nya läsaren.
Den tekniska utvecklingen gjorde också att man skrev framtidsutopier (utopi betyder idealsamhälle, framtidsutopier är hur man tänker sig att framtidens idealsamhällen kommer att se ut).
Realisterna ville beskriva och förklara världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Det var vetenskapen, menade man, inte religion och mystik som vi kan få kunskap om världen. Det var viktigt att beskriva miljön noggrant eftersom människan påverkades och formades av den miljö hon levde i.
Psykologi var en vetenskap som blev populär under mitten av 1800-talet. Karaktärerna i böckerna fick därför mer sammansatta personligheter än de hade haft under romantiken. En person var inte längre bara god eller bara ond.
Sammanfattning
Realismen skildrade vardagsmänniskor, samtiden och sammansatta karaktärer.
Realisterna betonade förnuftet, det vardagliga språket, en naturvetenskaplig förklaring av världen och människan och orättvisorna och samhällsdebatten.
/Emelie