Ur mörkret av Victoria Benedictsson

Uppgift 1:
Jag läste novellen Ur mörkret.
Man får läsa om en kvinna som berättar om sin uppväxt för en man. Hur hennes mamma lämnade flickan och fadern till att klara sig själva. Fadern hade aldrig haft en särskilt positiv syn på kvinnor och ville därför inte se sitt eget barn som en kvinna. Han fostrade henne till att uppföra sig som en pojke. Hon red i en karlsadel på hästen, använde svordommar och ville ofta bevisa att hon var starkare än andra.
Men med åren började man inse att hon inte var någon pojke. Den första gången hon började tvivla på sig själv var när hon och hennes far var på en ridtur. Fadern hoppade över en bäck med hästen men flickans häst tvärstannade och vägrade hoppa över. Detta gjorde att fadern tog tag i flickans arm och sa "du är rädd". Sedan vände han och gick. Enligt fadern är det en dålig egenskap att vara rädd och det kopplas till kvinnor.
Flickan började inse att hon inte längre kunde bete sig som en pojke, hon var ju inte det. Människor hade en konstig syn på henne och hon förstod att hennes far var rädd för att se henne som en kvinna. Hon hade många gånger hört hennes far prata med sina vänner om hur han såg på kvinnofolket. Att kvinnor bara var en varelse. dom fanns till att glädja sin man och sin familj och sköta hushållet.
Vid 13-års ålder får flickan en styvmor. En vacker sådan men inte mer än så. Fadern får äntligen den son han alltid velat ha och det hålls stora fester för barnet. Fadern låter styvmodern gå på baler och flickan inser att fadern inte egentligen känner något för styvmodern. Flickan har växt upp med att se ner på kvinnor och kan därför se genom sin fars ögon.
Hon blir ensam eftersom hon ser ner på sig själv. Det är så hon blivit uppfostrad. Fadern låter gifta bort flickan tillslut eftersom han inte vill att hon ska leva själv. Flickan säger inte emot, det är så hon blivit uppfostrad.
Jag tycker att novellen var intressan men ganska svår att förstå. Det används gammal svenska eller hur man ska förklara det.
Jag tror att det var så på den tiden att kvinnor inte hade så mycket att säga till om och att alla fäders dröm var att få en pojke. Det var nog lätt att män såg ner på kvinnor och att det även var stor skillnad på hur en flicka och en pojke växte upp. Flickor skulle sköta hushållssysslor och pojkar skulle vara starka och jobba med tyngre saker.
I novellen berättar kvinnan om hur hon började se ner på sig själv. Antagligen var det nog så att fadern hade ingen bra syn av kvinnor och det tog flickan efter. Jag tror att pojkar tog efter mer av fadenr och flickor från modern. Kanske är det så även idag.
Pojkar fick inte vara rädda heller. Det var ju så allting startade med att flickan började tvivla på sig själv. Fadern insåg att hon var rädd. Då vände han henne ryggen. han ville inte inse att hon var en flicka.



Madelene