Att vara kvinna på 1800-talet var väl inte det roligaste kan jag tänka mig. Man var minde värd än männen och det ansågs att kvinnorna inte var lika kapabla som männen till att göra dom flesta saker. Så som att arbeta. Helst ville man bara ha sin kvinna hemma i huset för att städa och passa barnen. Men i vissa fattiga familjer så var även kvinnan tvungen att jobba. Då kunde hon jobba ca:10timmar per dag, 6 dagar i veckan och ändå inte få ha hand om sin egen lön. Och att mannen blev myndig fyra år före kvinnan är ju helt sjukt.

Jag tror att kvinnorna under den här tiden kände sig väldigt underlägsna och fast i sitt hem.
När sedan männen började protestera mot den politiska makten och deras arbetsförhållanden så tror jag kvinnorna blev glada och tänkte att då kan väl vi också protestera. Så kvinnorna började då att proterstera för ökade rättigheter och kämpade framförallt för rösträtten. Dom lyckades bra för år 1921 fick även kvinnorna rätt till sin röst. 1884 blev även män och kvinnor myndiga vid samma ålder, med undantag för att gifta kvinnor fortfarnde ansågs som omyndiga.

Amanda