Realismen och naturalismen - Samhället och kvinnans situation i Sverige

Hej HP3!

Här kommer den historiska bakgrunden till realismen och naturalismen som jag tog upp på lektionen den 5/5. Den kommer vara till er hjälp när ni skriver era blogginlägg så läs gärna igenom texten. Även ni som var med på lektionen kan ha nytta att titta igenom texten eftersom jag har lagt till lite som kan vara av nytta.

Hälsningar
Jocke



Realismen och naturalismen - Samhället och kvinnans situation i Sverige

Samhället
Realismen pågick samtidigt som industrialiseringen i Europa, 1800-talet – 1900-talets början (I Sverige från c:a 1870). Industrialiseringen kännetecknas av att många lämnade jordbruket och gav sig in till städer för att jobba där fabrikerna byggdes. Andra bosatte sig i brukssamhällen där man arbetade i exempelvis gruvor. I städerna uppstod nya samhällsklasser. Den stora gruppen av stadsborna kom att tillhöra arbetarklassen. Andra som gjorde karriär som exempelvis läkare, lärare, inom handeln osv. kom att tillhöra borgarklassen. Det var från borgarklassen som de stora författarna kom ifrån.
Arbetarna levde vid den här tiden ett ganska tufft liv. Arbetsdagarna var långa, lönerna låga och de saknade många av de rättigheter på arbetsplatsen som vi har idag. Till följd av detta började arbetarklassen organisera sig för att kämpa för bättre arbetsförhållanden och protestera mot den politiska makten. Tillsammans med dessa började även kvinnor kämpa för ökade rättigheter. Detta kom att bli början på den demokratiseringsprocess som pågick under 1800-talets senare del och långt in på 1900-talet.

Familjen
Det nya livet i städerna innebar en hel del förändringar för familjen och inte minst kvinnan. Tidigare hade männen och kvinnorna arbetat mer tillsammans ute på landsbygden. I städerna kom detta liv att ändras. Av praktiska skäl uppstod en ny idealbild för hur familjen skulle se ut. Den gick ut på att mannen arbetade och försörjde familjen medan kvinnan var hemma och tog hand om hushållet och barnen. Detta avspeglade sig i den tidens barnuppfostran som gick ut på att fostra pojkar och flickor in i olika könsroller. Kvinnan kom på så sätt att bli starkt knuten till hemmet. Hon fick dessutom sällan uppskattning för det arbete hon utförde där.

Även bland de rikare familjerna i samhället (borgarklassen), där man kanske hade råd med tjänstefolk, blev kvinnan knuten till hemmet. Deras tillvaro kom att bli ganska händelselös och tråkig. Man kan fråga sig varför de inte gick ut och arbetade de med när de inte hade samma funktion i hemmet. Det beror på att kvinnor inte tilläts jobba med vissa yrken och kvinnligt arbete skulle strida den idealbild jag tidigare nämnt.

Kvinnor och män
Kvinnan vid den här tiden sågs inte som någon självständig varelse. En kvinna var hela tiden beroende av en förmyndare, målsman, eftersom hon inte ansågs vara myndig. När hon växte upp och var ung hade hon sin far som förmyndare. Efter att hon gift sig blev hennes man förmyndare.
Som man alltid sett på familjen innan så ansåg man fortfarande att familjen var en enhet. Den enskilde individen inom familjen var mindre betydelsefull. Fadern var familjens överhuvud och talesman.
Kvinnor hade därför ingen rösträtt i val till riksdagen.

Kvinnoideal
Inom den tidens överklass, borgligheten, var ideal något mycket viktigt. Kvinnor och män förväntades alltså vara på ett visst sätt. Mannen skulle vara familjens försörjare och kvinna skulle ta hand om hemmet som jag tidigare tagit upp. Utöver detta hade kvinnor fler krav på sig. Hon skulle först och främst vara på sådant sätt att hennes man var nöjd med henne. En önskvärd kvinna skulle bl.a. vara tystlåten, vacker och känslosam. Hon skulle även visa att hon var beroende av sin man genom att visa sig svag fysisk och psykiskt. Det var därför inte helt ovanligt att kvinnor låg i sjuksäng eller låtsades drabbas av svimningsanfall utan någon vidare anledning. Att ägna sig åt studier ansågs inte vara kvinnligt. Det fanns till och med läkare som menade att kvinnor kunde bli sterila om de använde intellektet för mycket eftersom det ansågs vara en manlig syssla.

Kvinnliga författare skrev därför ofta under pseudonym, ett påhittat namn som var manligt för att få sina böcker utgivna. Det var också ett sätt att undvika att familjen namn smutskastades om boken fick kritik.

Kvinnor som gör karriär
Det var inte alla kvinnor som gifte sig och dessa började istället söka sig till olika yrken som var öppna för kvinnor, exempelvis läraryrket. Flera valde även att studera vilket gjorde att vi började få många fler utbildade kvinnor än tidigare. Det var ofta dessa utbildade kvinnor som kämpade inom kvinnorörelsen eller blev författarinnor. I de lägre samhällsklasserna blev det allt vanligare att kvinnor prostituerade sig för att tjäna pengar.

Kvinnorörelser
På 1800-talet hade en grupp kvinnor i England som kallade sig suffragetterna, rödstrumporna, våldsamt kämpat för kvinnans rättigheter. Dessa tillsammans med arbetarrörelsen kom att inspirera kvinnor i Sverige att kämpa för kvinnors rättigheter här. Tack vare dessa infördes allmän rösträtt för män 1909 och sedan även för kvinnor 1921.

Sedligheten
Att leva sedligt kan översättas med att leva moralisk och anständigt. Under 1800-talet då fler bosatte sig i städer ökade även prostitutionen. Det var inte förbjudet men ansågs ändå oanständigt och strida mot sedligheten i samhället. Dessutom upptäckte man könssjukdomen syfilis som gjorde att prostituerade var tvungna att göra regelbundna läkarundersökningar. Texter som handlade om sex, mänskliga drifter och begär började komma vid den här tiden men de förbjöds. Även preventivmedel kom och förbjöds på 1800-talet. Så länge som in på 1930-talet var det förbjudet att tala offentligt om preventivmedel.
Allt detta gjorde att en debatt om sedligheten dök upp i samhället. Man ville tysta ned allt som hade med sexuallitet att göra. Det gjorde bl.a. att sjukdomar som syfilis ofta kallades mässling när en läkare upptäckte det hos en kvinna så att ingen skulle veta att mannen i familjen bar denna ”skamliga” sjukdom.


För den som vill ha exempel på en svensk författarinna som levde ett typiskt borgligt liv kan ni läsa om Fredrika Bremer. http://sv.wikipedia.org/wiki/Fredrika_Bremer


Lycka till med skrivandet!

/ Jocke