onsdag 5 maj 2010

Viktiga årtal och händelser för 1800-talets kvinnor (Sverige)

Den gifta kvinnan stod på 1800-talet under mannens målsmannaskap. Mannen var ensam förmyndare (var ansvarig för och kunde bestämma över) över barnen och kvinnans egendom var hans.


Juridiskt - nya lagar som förbättrade kvinnornas situation
1845 Kvinnor får samma arvsrätt som män (tidigare har egendom och kapital gått från män till män)

1858 Ogifta kvinnor får bli myndiga vid 25 års ålder - männen blir myndiga vid 21 års ålder

1862 Kvinnor får kommunal rösträtt - om hon var myndig och betalade kommunalskatt

1863 Ogifta kvinnor blir myndiga vid 25 års ålder.

1884 Förbud mot att aga sin fru.

1874 Kvinnan får rätt att skriva äktenskapsförord.

1884 Kvinnans myndighetsålder sänks till 21, samma som mannens

1892 Den lägsta åldern för giftemål för kvinnor höjs från 15 till 17.

1919 Kvinnlig rösträtt införs och träder i kraft vid valet 1921.

1920 Gifta kvinnor myndigförklaras.

1950 Båda föräldrarna målsmän till barnen.

1965 Förbud mot våldtäkt inom äktenskapet.


Utbildning och arbetsmarknad
En av 1800-talets stora kvinnofrågor var kvinnans rätt till utbildning.

1786 Den första skolan för flickor grundas i Göteborg.

1870 får kvinnor rätt att ta studentexamen och att utbilda sig till privatläkare

1873 får kvinnor rätt att ta alla akademiska examen utom teologisk och högre juridisk. Det betydde dock inte att hon kunde ta jobb som det sedan. Först 1920 fick kvinnor tillträde till alla de jobb som krävde akademisk examen - utom präst.

1926 öppnas läroverken (som dåtidens gymnasium) för flickor

1880 fanns ca 1,6 miljoner kvinnor över 15 i Sverige. Av dessa arbetade ca 30 % utanför hemmet, 45 % var gifta och arbetade inte och 25 % var varken gifta eller arbetade (änkor, ogifta hemmadöttrar, skolelever och fattighjon).

1880 var 0,6 % av alla kvinnor akademiker eller arbetade som tjänstemän.


Vetenskapliga upptäckter
1827 upptäcks det kvinnliga ägget som innebar att föreställningen om att mannen ensam skapar liv inte längre höll.

I ett brev som August Strindberg 1889 skriver till sin författarkollega Ola Hansson kan man se hur upprörd denna upptäckt gjorde många män. Han skriver:


"Kvinnokonferensen i Paris! En kvinnlig läkare talar om den manliga och kvinnliga anatomins överensstämmelser! Jämför testiklarna med livmodern och äggstocken. Ägget det passiva med det aktiva sädesdjuret. O åsninnor!
(omskrivet till modernare svenska)

Äktenskap
Antalet äktenskap sjönk under 1800-talet och de som gifte sig gjorde det allt senare. 1870 var endast 27 % av Stockholms kvinnor i åldern 25-30 gifta.

Man ansåg att männen skulle kunna försörja en familj när han gifte sig. Mannen skulle alltså först göra karriär vilket gjorde att det drog ut på tiden.

Det fanns fler kvinnor än män i Stockholm på den här tiden. Detta eftersom fler män emigrerade och fler kvinnor flyttade in till staden. Det gjorde att det var svårare att hitta en make/a.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar